Go to Top

Hårdmetallsvetsningens teknologi

Hårdmetallsvetsning är ett samlingsnamn för olika typer av svetsbeläggningar som läggs på en detalj med väsentligt lägre hårdhet. Givetvis går denna beläggningstyp att automatisera (exempelvis genom PTA-svetsning) men då detaljerna som hårdbeläggs sällan har perfekta symmetriska geometrier krävs ofta att hårdbeläggningen läggs på manuellt. Manuell hårdsvetsning är i huvudsak en reparationsmetod men kan i vissa fall vara ett steg i nytillverkningen för att förlänga en komponents livslängd direkt från fabrik.

Teknik

De flesta vanliga svetsmetoder tex MIG, TIG, MMA mfl kan användas vid manuell hårdsvetsning. För de flesta typer av hårdbeläggningar finns det vedertagna procedurer som är bra att ha som utgångspunkt men givetvis måste svetsparametrarna justeras beroende på grundmaterial, hårdbeläggningsmaterial och den aktuella slitagesituationen.
Många hårdbeläggningsmaterial har hög kolhalt och/eller andra legeringsämnen som ger karbider i svetsen vilket ökar hårdhet och slitstyrka men som samtidigt gör svetsen känsligare för slag och risken ökar att svetsen spricker när den svalnar. I vissa fall när det gäller reparationer kan det vara nödvändigt att lägga buffertskikt mellan grund- och tillsatsmaterial för att minska risken för sprickor och andra defekter.
Andra hårdbeläggningar är kobolt- eller nickelbaserade vilket gör dem mer beständiga mot starkt oxiderande miljöer samt höga temperaturer. Alla dessa faktorer ställer höga krav på att den som svetsar har goda kunskaper om det aktuella materialet och även hur detaljen som repareras skall användas.

Två olika material som har samma hårdhet kan ge väldigt olika resultat på en viss produkt beroende på hur den aktuella slitagesituationen ser ut. Ofta är flera olika typer av slitage närvarande samtidigt och kanske i kombination med oxiderande media och då är svetsföretagets erfarenhet mycket värdefull. För att kunna välja rätt hårdbeläggningsmaterial behöver man alltså ha kännedom om i vilken miljö detaljen arbetar i samt hur slitaget ser ut.

Några av de vanligaste slitagetyperna är:

  • Adhesion (metall mot metall) tex kugghjul, extruderverktyg, glidlagerytor
  • Nötning/erosion/kavitation tex transportutrustning i stenkrossar och cementbruk
  • Slag tex skrotfragmentering, krossutrustning